tisdag, januari 18, 2005

Världen idags chefredaktör ute på hal is

I kvällens "Debatt" i SVT1 diskuterades Åke Greens dom som ska upp i hovrätten imorgon. Åke Green dömdes till en månads fängelse för sin predikan som ansågs vara hets mot homosexuella.

I studion sitter Världen idags chefredaktör Carin Stenström och tycker att det är självklart att få säga vad man vill bakom predikstolen. Tycka vad man vill om lagstiftningen, men den är ett faktum: man får inte uttala hets mot folkgrupper.

Carin Stenström blandar ihop egna påhittade fakta och antaganden, som att Åke Greens uttalande absolut inte har gett upphov till någon större risk för förföljelse mot homosexuella och att homosexuella är överrepresenterade i pedofilbrott. Ett handboksexempel på hur man gör när man inte har kött på benen och ett utmärkt exempel på hur man inte ska föra debatt om ens åsikter ska tas på allvar. Att hänvisa till "många forskarrapporter" och "tydlig statistik" motverkar ju all vettig debatt i ämnet, om det var det hon ville ha.
Hon tycker man ska få säga vad man vill bakom predikstolen - indirekt innebär det att nazister ska få uttrycka sin hets mot invandrare. Det är ju i detta fall ingen skillnad att byta ut abnorma sexualiteter mot invandrare i hans uttalande om att de är en cancersvulst på samhällskroppen.

Att nynazistiska och rasistiska grupperingar använt sig av Åke Green för sina egna syften är ju en klar indikation på vilka kretsar Green nått ut till - glöm heller inte de bisarra avarterna i Kansas. Precis de som Carin Stenström vill jämställa sig med samtidigt som hon inte ser att det innebär en risk.

Visst finns det en poäng att åberopa att yttrandefriheten (och religionsfriheten) skall stå i främsta rummet. Jag tror också på det fria ordet, som är en grundsten i vårt demokratiska samhälle. Tyvärr finns det grupper som hävdar sina demokratiska rättigheter att få yttra och ventilera sina åsikter, men i syfte att stävja andras åsikter och friheter. Vad är viktigast? Jag tycker det är en rätt enkel avvägning.